Blind vardag

Kategori: Vardag

Inlägg som jag skriver om min vardag.

  • Ett år med en pandemi

    Jag har hittills inte skrivit så mycket om hur jag sett på pandemin, mycket för att det ändå skrivs så mycket på nätet om det. Men nu tänkte jag att jag gör ett litet undantag.

    Jag har nu jobbat hemifrån sedan slutet av mars förra året, med några få undantag. Tycker ändå att det funkar väldigt bra, jag kan lätt utföra mina arbetsuppgifter på distans och jag har upptäckt att jag blir mer fokuserad när jag sitter hemma där det är lugnt. Restiden till och från jobbet blir dessutom betydligt kortare, vilket gör att jag får mer fritid. Dock är ju ett stort minus att inte kunna träffa kollegorna på samma sätt. Många saker löses ju i fikakön, att växla några ord i korridoren eller att bara sticka in huvudet hos någon man passerar och kolla läget. Tyvärr blir det ju inte så att man ringer upp sina kollegor nu när de flesta jobbar på distans, även fast det kanske hade varit bra.

    Jag upptäckte dock att det är mycket lättare för mig att hänga med på möten när jag sitter på distans. Om det delas en presentation av något så kan jag titta på den i lugn och ro, sitter jag fysiskt på plats och presentationen finns på en skärm så ser jag den inte alls och får då hänga med på det som sägs. Intressant iaktagelse.

    Sen kan det ju även hända massa andra saker också, jag minns att vi hade en person som fyllde år och vi skulle sjunga för honom. Men det gick ju som det gick, med den fördröjningen som blir så hamnade alla i otakt och alla började till slut gapskratta. Väldigt roligt.

    Annars tycker jag ändå att det funkar bra, man får tänka sig för lite extra om man behöver ut och handla bara. Mycket går ju att beställa och hämta ut i samband med annat och man får försöka hålla avstånd till andra. Sen finns ju möjligheten att vara social över videosamtal. Visst, det ersätter inte ett ”fysiskt möte”, men det funkar. Man får helt enkelt gilla läget och vänta ut det här tills allt är över. Att ha semester hemma kan vara väldigt avkopplande det med.

  • Att tänka efter före är bra ibland

    Som ni säkert läst tidigare så har jag i mitt tidigare arbetsliv varit ute och rest ganska mycket. Dels med kollegor men också mycket själv. Det hände en hel del under dessa resorna som jag inte räknade med.

    Vid ett tillfälle skulle jag göra ett jobb uppe i Sollefteå. Jag åker upp dit och gör det jag ska och allt går fint. Sen, när jag ska åka hem så ska jag byta tåg på en liten station på vägen. Jag får då veta att jag ska gå en bit på perrongen för att hamna där nästa tåg stannar, så sagt och gjort, jag börjar promenera iväg ändes perrongen.

    Rätt som det var så stod det en grind i vägen för mig. Jag vet inte riktigt vad jag tänkte men det enda jag hade i huvudet var att jag behövde gå runt den. Sagt och gjort, jag försökte krångla mig förbi grinden och då hör jag någon fråga ”Du ska med tåget va?” Det visade då sig att jag höll på att ta mig förbi själva avstängningen i slutet av perrongen så jag höll på att promenera rakt ut på spåren.

    Så tänka efter före är bra ibland.

  • Sommar och semester

    Nu är det äntligen semester, vilket är skönt. Inga större utflykter är inbokade, utan vi tar det mest lugnt och vilar inför höstens utmaningar. Och njuter av värmen och sommaren såklart.

    Nu under de varmaste perioderna så har vi åkt ner till badstranden som ligger någon mil bort för att ta oss ett kvällsdopp. Vi brukar passa på under kvällstid, då det alltid är fullpackat med folk där under dagtid. Nu under dessa tider vill jag inte trängas mer än nödvändigt, men samtidigt är det enklare för min del när det är lugnt och inte så mycket folk i vattnet. För min del så har jag väldigt dålig koll i vatten, dels för att solen speglar sig i vattnet och bländar mig från två håll, sedan försvinner kontrasterna helt mot vattnet vilket gör att jag inte ser andra människor. Det blir bara en enda gröt framför mig. Därför finns en risk att jag kör in i andra människor och då blir det lite pinsamt eftersom det då inte går att se att jag ser dåligt. Men tar man det lite försiktigt så går det fint! 🙂

    Hoppas att ni med har en bra sommar med mycket värme, bad och allt annat som tillhör sommaren!

  • Var är busstationen?

    Jag har alltid velat kunna ta mig fram på egen hand så mycket som möjligt. Jag tycker att det blir mer smidigt att kunna själv bestämma när jag vill åka. Men ibland stöter man på problem och det blir inte riktigt som man tänkt sig.

    Under min gymnasietid så höll man på att bygga om hela Uppsala resecentrum. Allt skulle göras om, både tågstationen och busstationen. Har för mig att jag hann gå ungefär en termin innan bygget satte igång på allvar. Jag minns särskilt en gång när jag var på väg hem. Jag gick då den väg jag mycket väl kände till och när jag kom ner till busstationen så möttes jag av ett byggnadsstaket och en stor grusplan. Smått förvirrad så försökte jag då få grepp om vad som fanns framför mig så jag ringde min mor och frågade då om hon vet var busstationen tagit vägen. Hur skulle hon kunna veta det?

    Efter en stunds letande fick jag tag i en snäll person som visade mgi till rätt hållplats. Man hade då flyttat hållplatsen tills vidare till en annan gata, för att kunna flytta om hållplatserna på stationen.

    En svårighet för mig är när sådana här saker händer, eftersom jag inte kan läsa skyltar på samma sätt som en normalt seende person kan göra. Eftersom mitt synfält dessutom är väldigt smalt så får jag heller ingen överblick över hur det ser ut. Då fanns ju inte appar där man kunde snabbt få information om sådana här saker. Men jag har alltid i bakhuvudet att ”Ta det lugnt och allt löser sig”.

  • Dags att väcka bloggen igen

    Ja, då var det dags för att väcka bloggen igen. Det var ju en bra stund sedan jag uppdaterade något här nu.

    Det har väl egentligen inte hänt så jättemycket sedan sist, jag jobbar fortfarande hemifrån och det blir inga större utflykter på grund av pandemin.

    Tänkte passa på att bjuda på en bild från helgens långpromenad, vi tog en liten sväng på ca en mil i lördags morse innan det hade blivit riktigt varmt. Så här ligger Sally i trädgården och väntar på mig, som gör klart för promenad.

    Så håll utkik efter fler händelser, historier och funderingar från mitt huvud. Har ni något ni vill att jag skriver om? Eller har någon händelse som ni vill att jag skriver om? Hör av er i så fall!

  • Bilkörning

    Jag har tidigare nämnt att jag har ett stort motorintresse. Därför blev jag tipsad om att det fanns en förening som fixade så att synskadade personer fick prova på att köra bil på en bana tillsammans med en instruktör och självklart var jag tvungen att testa på detta.

    Det hela gick ut på att vi fick köra bil på ett motorområde under kontrollrade former, så att allt skulle vara säkert och riktigt. Föreningen hade då köpt in uttjänta bilar av olika märken och kvalitet som vi körde med. Vi meckade en dag och körde resten av dagarna då motorhelgerna oftast var över långhelgerna. Min tanke med dessa helgaktiviteter var att jag skulle lära mig allt som jag bara kunde lära mig, från att laga bilar till att köra och hantera bilen. Därför blev det många varv på banan, för att försöka lära mig allt jag ville lära mig, såsom att köra automatväxlade bilar till att lära mig att behärska dragläget i en manuell bil. Vid ett tillfälle fick jag även tillfället att flytta på en bil med släp och då fick jag även prova på att backa med släp, med guidning då såklart. Så jag tog det helt enkelt som en körskola. Vi körde även på vintrarna när det var snö och is, vilket var väldigt lärorikt.

    Upplägget på dessa helger var att jag körde tillsammans med en person som satt bredvid och talade om hur jag skulle köra. Den personen var då givetvis seende och hade körkort. Så för min del så gällde det att lita blint på den personen och det gick faktiskt riktigt bra.

    Nu var det ett bra tag sedan jag var på dessa helger, om jag inte minns fel så slutade jag gå på dem när jag började plugga i Västerås och det var för snart 13 år sedan. Det blev helt enkelt för mycket med studier och fullmatade helger. Sen har jag aldrig riktigt trivts med det här ”lägerupplägget” där man sover många i samma rum och att det blir så intensivt under den tiden. Jag vill gärna kunna stänga om mig och ta det lugnt på kvällen. Sen har jag aldrig riktigt känt mig hemma inom synskadekretsen som jag nämnt tidigare.

    Sen dök det dessutom upp en bil här som jag hållit på med, vilket gjort att jag fått utlopp för mitt motorintressen ändå, men den bilen vågar jag inte ens flytta på en millimeter, då jag är för rädd om den och min omgivning. 🙂

  • Semester

    Nu är det äntligen semester, jag är nu inne på min tredje vecka av totalt fyra. Så skönt att bara ta det lugnt och njuta av sommaren. Hittills har jag bara hållit mig hemma med bara några små utflykter.

    En sak jag gjort var att skrapa och måla ett altanräcke. Min strategi när det gäller sådant är att jobba efter ett system, så man vet var man varit hela tiden. Skrapa är inga problem då man känner ganska snabbt där man inte varit, där färgen är lös och där det är ojämnt. Att måla blir desto lurigare, vitt mot vitt syns ju inte så jättebra. Därför får jag ha ett system i huvudet hela tiden och jobba efter det, t.ex att arbeta mig sakta uppifrån och ner, från vänster till höger och vara särskillt noggrann i skarvar, vinklar och vrår. Det blir ju inte 100% perfekt, men jag är ändå nöjd med mitt resultat, på slutet när jag hittat min lösning så var det inte alls mycket jag missat fick jag höra. Och jag lyckades faktiskt att hålla mig ifrån att kladda ner mig själv och annat med färg, vilket jag är förvånad över.

    Tyvärr har det inte blivit mycket badande i år, vädret har helt enkelt inte varit så pass varmt. Jag gillar att bada, särskillt att ta en simtur. Jag lärde mig att simma relativt tidigt och det har jag haft stor nytta av, även en säkerhet om jag av någon anledning skulle råka hamna i vattnet av misstag. Det som däremot kan ställa till det en hel del är att det blir väldigt mycket reflektioner i vattnet och därmed väldigt mycket röriga detaljer och jag får då väldigt svårt att urskilja saker, exempelvis andra människor. Så risken att råka simma in i folk är väldigt stor. Men det är ju något jag vet om och därför kan ta det lite försiktigt och istället använda öronen och höra efter var folk är. Dock får jag ju inte simma ut för långt, då det kan bli lite komplicerat att hitta tillbaks till rätt strand. Men tar man det bara lugnt och tänker efter före så brukar det gå bra och som sagt, jag gillar att bada och jag drar mig inte för det – även fast det kan vara lite svårt ibland.

    Så nu hoppas jag på några soliga och varma dagar de sista semesterdagarna, så att man kan bada, sitta ute i trädgården och kunna bara vara ute så mycket som möjligt.

  • Idag firar vi tre år

    Idag är det på dagen tre år sedan Sally flyttade in här. Det har varit tre intressanta år och jag kan inte låta bli att fundera över vad som hänt på dessa år.

    Jag minns att en av de första dagarna jag hade henne skulle vi ut på kvällspromenaden. Det hade då blivit mörkt och jag fick för mig att ta en längre promenad, bara för att jag kunde. Då insåg jag på riktigt att det här kommer bli riktigt bra. Jag kan ta mig fram varsomhelst, närsomhelst.

    Sedan har allt rullat på, vi jobbar på väg till och från jobbet, men det blir också en del andra äventyr och hon tyker fortfarande att det är lika roligt att få släpa runt på sin husse, oavsett om vi ska handla något, gå till jobbet eller bara ta en promenad. Om det inte regnar eller är slaskväder såklart.

    Sen har vi såklart råkat ut för lite utmaningar längs vägen. Några veckor efter att hon kommit gjorde hon illa sin ena tass, vilket gjorde att hon fick skutta på tre ben ett tag. Men det gick snabbt över men arbetslusten fanns ändå, trots att hon fick vila under tiden tassen läkte.

    Nu hoppas vi på många fler år och hon får fira med ett vansinnigt gott ben.

  • Glad påsk!

    Då var det äntligen påsk igen. Skönt att få ett par dagars extra ledighet. Så därför passar jag på att önska alla en riktigt Glad Påsk och hoppas att ni får mycket god mat och många goda påskägg.

  • Vilse i pannkakan

    På temat att gå vilse och inte hitta hem så tänkte jag bjuda på en till liten historia, även den från Västerås. Jag skulle följa en kompis ner till stationen. Det här var på senhösten, så det mörknade ganska tidigt. När vi gick från högskolan så var det fortfarande ljust, så jag tänker att det borde inte vara så farligt mörkt när jag väl går hem igen.

    Där hade jag dock fel. Det blev näst intill kolsvart. Men envis som man är så går jag ändå. När jag gått en bit börjar jag fundera över vad nästs steg ska bli. Jag upptäcker en backe som alls inte funnits där tidigare. Sen möter jag en förbipasserande som hejar glatt på mig och till sist märker jag att jag är inne på en grusväg. Då inser jag på riktigt att något är ordentligt fel.

    Vad gör man då? Jo, jag ringer min mamma och säger något i stil med ”Hej! Jag har gått vilse. Vet du var jag är?” Följt av en något bristfällig förklaring hur jag gått. För det första, vad ska hon göra som sitter 10 mil bort? För det andra, mina förklaringar i mörker är något detaljfattiga.

    Till slut la vi på och jag började gå tillbaks, för att hitta något som helst landmärke att navigera efter. Som tur var så är mitt lokalsinne ganska bra så jag kunde ta mig tillbaks och sedan hitta rätt. Jag hade svängt av en korsning fel och jag tror att jag hamnat i någons trädgård, därav den glada förbipasserande som hälsade på mig.

    Det här var långt innan GPS-navigeringen blivit riktigt bra i mobilerna. Nuförtiden brukar jag använda Google Maps för att hitta fram eller bara för att kolla var jag är. Jag brukar även kolla kartor och se hur det ser ut där jag ska vara om jag ska någonstans. Det har även hänt att jag ringt upp någon som med hjälp av kartan förklarat i telefon hur jag ska gå. Så tekniken hjälper till en hel del.