För mig gäller det att hela tiden hitta lösningar på saker som dyker upp i min vardag. Ofta får man ta till enkla lösningar som allt som oftast är dem bästa.
För några år sen fick vi andra soptunnor. Det är två stycken som innehåller fyra fack vardera, ett fack för kompost, restavfall, färgat/ofärgat glas, tidningar etc. Alla är givetvis märkta, men alldeles för smått för att jag effektivt ska se det. Det jag gjorde då var att plocka upp min anteckningsapp i mobilen. Där gjorde jag två tabeller med 4 x 4 rutor, ett för varje fack. Sen skrev jag ner i varje ruta vad som ska kastas i vilket fack. Så innan jag går ut med skräpet kollar jag vad jag har, kollar i tabellen och sen vet jag vad jag ska slänga var. Smidigt och praktiskt.
Ett annat litet bekymmer som dykt upp var att veta när diskmaskinerna på jobbet var diskade eller odiskade. På varje maskin sitter en liten skylt som man byter ut där det står ”Rent” eller ”Smutsigt”. Även detta alldeles för smått för att jag ska se det. Då kom min kloka kollega på att om vi sätter en liten genomskinlig tejpbit på skylten med texten ”Smutsig” så kan jag snabbt skanna av skylten, istället för att antingen sticka näsan i någons använda kaffekopp eller sätta händerna i någons kladdiga begagnade bestick. En mycket bra lösning som hjälper otroligt mycket.
Något som kan vara ett stort mysterium är det här med strumpor och dess förmåga att alltid försvinna i tvätten. Här har vi problemet med överblicken som gör sig påmint, jag har ju svårt att uppfatta om jag dräller tvätt omkring mig, speciellt små saker som strumpor. Men här har jag på egen hand utarbetat en strategi. Jag parar ihop strumporna med varandra när de läggs i tvättkorgen. Sen när det är dags att tvätta särar jag på dem innan jag lägger in dem i maskinen. När tvätten är klar och torr parar jag ihop dem direkt, då märker jag med en gång ifall jag missar något och slipper därmed att springa fram och tillbaks till tvättstugan.
Allting har en lösning, det är bara frågan om vilken.