Nu kommer jag säkert att sätta min värdighet på spel, men vad gör det egentligen? Lite måste man ju bjuda på ibland också.
Under min tid som tekniker för ett hjälpmedelsföretag så ingick en hel del resande. Det var inte alls ovanligt att man fick övernatta på hotell och det hade jag gjort väldigt många gånger vid det här laget. En av de sista resorna jag gjorde var upp till Sollefteå. Resan dit gick alldeles utmärkt och när jag kom till hotellet blev jag visad till mitt rum av väldigt hjälpsam hotellpersonal. Man hade dessutom sett till att jag fick ett rum nära receptionen, så att det skulle bli enkelt för mig att ta mig fram. Mycket bra!
När jag ätit middag gick jag upp på rummet för att ta det lugnt innan läggdags. Passade på att slå ett samtal hem också och eftersom det började bli mörkt tänkte jag att jag skulle tända lite lampor. Men ingen lampa alls gick att tända. Jag tänker inte mer på det och när det i princip är helt kolsvart säger jag i förbifarten till min mamma som jag pratar med att jag ska gå ner till receptionen och tala om att det troligen gått en säkring. Hon frågar då ifall jag satt nyckeln i hållaren innanför dörren och nej, det hade jag ju inte gjort. Efter att ha letat mig fram i mörkret hittar jag den (hade sett den tidigare dessutom) och när jag satte den där så funkade allt perfekt.
Jag är så glad att jag inte hann prata med personalen, jag hade i och för sig kanske gjort deras dag då. Dessutom hann jag slå i nårna i både bord, stol och säng ungefär 600 gånger när jag tog mig fram i rummet. Tr omig, man behöver inte vara så vansinnigt snabb för att det ska göra ont av en sådan sak.